Dag Hammarskjöld
Hög svensk ämbetsman som blev FN:s andre generalsekreterare (1953-1961) och formade vad ämbetet generalsekreterare kom att betyda — bland annat genom den första FN-fredsbevarande styrkan UNEF 1956. Omkommen i flygolyckan vid Ndola 18 september 1961; postumt tilldelad Nobels fredspris samma år.
Dag Hammarskjöld var en hög svensk ämbetsman — statssekreterare vid finansdepartementet, ordförande i Sveriges Riksbank och därefter konsultativt statsråd i regeringen Erlander — som den 10 april 1953 blev FN:s andre generalsekreterare. Han satt på posten fram till sin död i en flygolycka nära Ndola i dåvarande Nordrhodesia (nuvarande Zambia) den 18 september 1961.
Hans tid formade vad ämbetet “generalsekreterare” kom att betyda. Han tolkade artikel 99 i FN-stadgan brett, behandlade sekretariatet som en kvasi-diplomatisk aktör och använde ämbetet för att agera i lägen där säkerhetsrådet låste sig. 1955 reste han till Peking och förhandlade fram friheten för femton amerikanska flygare som tagits till fånga under Koreakriget. 1956 organiserade han FN:s första fredsbevarande styrka UNEF som svar på Suezkrisen. Från 1960 placerade han ämbetet i centrum av Kongokrisen och ingrep mot Katangas utbrytning på sätt som drog hård sovjetisk — och privat även västlig — kritik.
Hammarskjöld omkom på väg till eldupphörsförhandlingar med Moïse Tshombe när hans DC-6 Albertina störtade nära Ndola. FN-utredningar har sedan 1961 övervägt fientlig eld, sabotage, pilotfel och andra orsaker; ingen enskild förklaring har antagits formellt och ärendet är fortsatt öppet. Han tilldelades postumt Nobels fredspris för 1961 — som ende person någonsin efter sin död — och är 1900-talets internationellt mest framstående svenska ämbetsman. Hans reflektioner Vägmärken utgavs 1963.