Natoanslutning (2024)
Sverige blev Natos 32:a medlem den 7 mars 2024. Därmed avslutades över 200 år av militär alliansfrihet. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 omstrukturerade landets säkerhetsidentitet på mindre än två år.
Det svenska Natomedlemskapet är den snabbaste omsvängningen av en strategisk doktrin i modern svensk historia. Principen om militär alliansfrihet hade under två sekler beskrivits som konstituerande för svensk neutralitet. Inom veckor efter den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari 2022 upplöstes den principen inom den politiska klassen. Kriget orsakade inte medlemskapet på egen hand. Det gjorde däremot den befintliga banan av Nato-anpassat samarbete så synlig att en formell anslutning blev politiskt oundviklig.
Tre ratifikationsdatum slutför processen. Turkiet ratificerade anslutningsprotokollet den 23 januari 2024 efter ett år av bilaterala krav; Ungern följde den 26 februari. Den 7 mars 2024 deponerade statsminister Ulf Kristersson anslutningsinstrumentet i Washington, D.C., och Sverige blev formellt Atlantalliansens 32:a medlem; den 11 mars hissades den svenska flaggan vid Natos högkvarter i Bryssel. Strukturskiftet framträder rent först mot den längre fonden. Här markerar 1812 den konventionella starten på alliansfriheten, 1995 ögonblicket då svensk neutralitet redan blev omtvistad genom EU-inträdet, och 2024 ögonblicket då doktrinen öppet pensionerades.
Det som ändrades var framför allt landets offentliga inramning av sin anpassning, snarare än anpassningen i sig. Underrättelsedelning, övningsmönster och materielval som Natomedlemskapet formaliserade hade vuxit i två decennier; det nya åtagande som försvarades är kollektivt försvar enligt artikel 5.