Haijbyaffären 1952
1952 bröt Haijbyaffären ut i offentligheten — krögaren Kurt Haijby åtalades och dömdes för försök till utpressning kring påståenden att den avlidne kung Gustaf V haft en homosexuell relation med honom, och att hovet och säkerhetstjänsten betalat ut tystnadspengar under 1930-talet. Affären plågade Erlanders regering och drog statens institutioner in i kronans skugga.
1952 bröt Haijbyaffären ut i offentligheten. Krögaren Kurt Haijby åtalades och dömdes 1953 för försök till utpressning, kring påståenden att den avlidne kung Gustaf V — som dog i oktober 1950 — haft en homosexuell relation med honom. Kring brottmålet löpte en andra, politiskt mer explosiv anklagelseserie: att hovet och säkerhetstjänsten betalat ut tystnadspengar till Haijby under 1930-talet, och att polis, åklagare och regeringen Erlander dragits in i att hantera mörkläggningen.
Affären plågade Erlanders administration. Även efter sin död kastade kungen en skugga över den socialdemokratiska regeringen, eftersom hovets uppenbara uppgörelse implicerade statliga institutioner i skyddandet av kronan — i en tid då homosexualitet just avkriminaliserats (1944) och monarkins konstitutionella ställning redan ifrågasattes internt i SAP. Författaren Vilhelm Moberg drev fallet ut i ljuset som en allmän samvetskampanj mot statlig mörkläggning.
I lång efterhand är Haijbyaffären en av de formativa skandalerna i efterkrigstidens svenska politik. Den hör till den kedja av skäl som skulle bära fram till enkammarreformen 1968 och regeringsformen 1974, som reducerade monarkin till ceremoniella funktioner.