Ulf Kristersson

Ulf Kristersson tillträdde som Sveriges statsminister den 18 oktober 2022, i spetsen för en tre-partis borgerlig regering med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, parlamentariskt buren av Sverigedemokraterna på basis av Tidöavtalet undertecknat fyra dagar tidigare. Han hade lett Moderaterna sedan oktober 2017, och hans åtta år i opposition tog slut med den mest betydelsefulla parlamentariska omkonfigureringen sedan 2014.

Tidöavtalet är ryggraden i hans statsministertid: ett skriftligt sektorsövergripande politikkontrakt som för första gången gav Sverigedemokraterna en formell plats vid det politikformulerande bordet i utbyte mot ett stabilt parlamentariskt underlag. Nyheten var mindre den politiska riktningen än det procedurella brottet — en svensk borgerlighet som i över ett decennium vägrat ett sådant avtal hade nu skrivit på, och Tidöramen strukturerar allt från migration till kriminalrättsreform. I utrikespolitiken absorberade regeringen Korankrisen 2023, som fördröjde Turkiets ratificering av Natoanslutningen, innan Sverige deponerade sitt anslutningsinstrument i Washington den 7 mars 2024 — den formella avslutningen på efterkrigstidens alliansfrihetsfråga.

I inrikespolitiken har mandatperiodens andra halva dominerats av vad regeringen själv kallar “den största reformen av det svenska straffsystemet sedan brottsbalken infördes” — inklusive dubbla straff för gängrelaterad brottslighet, sänkt straffmyndighetsålder och tillsvidareförvar för de farligaste våldsbrottslingarna — parallellt med fortsatt migrationsskärpning (se 2025 och 2026). Om reformerna håller för den konstitutionella prövning de så småningom får möta är den öppna frågan i hans andra mandat.