Alf Svensson
Den partiledare som suttit längst i svensk parlamentarisk historia, ledde Kristdemokraterna 1973–2004 — arton år under fyraprocentsspärren och in i riksdagen 1991 med 7,1 procent — och var sedan biståndsminister med ansvar för migration och asylpolitik i Bildt-regeringen 1991–1994.
Alf Svensson är den partiledare som suttit längst i svensk parlamentarisk historia. Han tog över Kristen Demokratisk Samling (KDS) 1973 vid 34 års ålder och behöll det i trettioett år — varav de första arton under fyraprocentsspärren, en sträcka de flesta partiledare inte hade överlevt. Han använde åren till att professionalisera en ursprungligen pietistisk rörelse och positionera om den som ett kontinentaleuropeiskt kristdemokratiskt parti med en igenkännbar familje-, välfärds- och etikplattform.
Genombrottet kom 1991: KD passerade spärren på egen lista med 7,1 procent, i samma val som förde in Ian Wachtmeisters och Bert Karlssons Ny Demokrati i riksdagen för första och enda gången. Svensson omsatte omedelbart genombrottet i regeringsmakt — han gick in i Carl Bildts fyrpartiregering som biståndsminister med ansvar för migration och asylpolitik, det operativa centret för Sveriges humanitära politik under Balkankrigen.
Efter förlustvalet 1994 och tolv år i opposition avgick Svensson i april 2004 sedan KD återigen underskridit förväntningarna. Han efterträddes av Göran Hägglund. Svensson satt i Europaparlamentet 2009–2014 för EPP och förblev en senior referensgestalt inom partiet — den långa skuggan som senare ledare som Ebba Busch mätt sig mot.