Kristdemokraterna (KD)

Kristdemokraterna (KD) är Sveriges kristdemokratiska parti, grundat 1964 som Kristen Demokratisk Samling av aktivister med rötter i frikyrkotraditionen. Efter mer än tjugofem år utanför Riksdagen tog partiet plats i parlamentet 1991 under Alf Svensson och har haft mandat oavbrutet sedan dess. Under Alliansåren ingick partiet i Reinfeldts regeringar 2006–2014 som junior koalitionspartner.

Partiet är en av fyra undertecknare av Tidöavtalet, undertecknat den 14 oktober 2022 med Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Sedan den 18 oktober 2022 är partiledaren Ebba Busch vice statsminister i regeringen Kristersson och energi-, näringslivs- och industriminister — KD:s mest synliga regeringsroll i sin historia.

Ideologiskt är KD värdekonservativt i sociala frågor, marknadsorienterat ekonomiskt och i linje med de bredare Tidö-prioriteringarna kring lag och ordning och migrationsrestriktion. Partiet var historiskt tidig anhängare av Nato-medlemskap inom borgerligheten, en position som blev allmän efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 och den efterföljande Natoanslutningen 2024.

Djupaste värdet: kärnan i orden, allierade efter beräkning

KD:s kristna kärna — människovärde, familj, solidaritet — ändras inte i orden: den står kvar i programmet både 2001 och 2025. Det rörliga är något annat — valet av allierade. När partiet i åratal balanserat kring fyra procent omprövade det sitt tidigare avstånd till Sverigedemokraterna för en plats i högerblocket.

Vändningen började långt före Tidö: redan 2019 öppnade Busch KD för samtal med samtliga riksdagspartier och höll på sommaren en offentlig “köttbullslunch” med Åkesson — som bröt ett tabu etablissemanget hållit i åratal. Och 2025 tog partiet bort den programformulering som uttryckligen uteslöt regering med dem vars värderingar låg långt från de egna — alltså SD. Kärnan låg kvar i texten, dörren till samarbete öppnades. Det här är en läsning, inte ett neutralt faktum; hela ramen finns i essän makt eller princip.