Liberalerna (L)

Liberalerna (L) är Sveriges främsta liberala parti, grundat 1934 genom sammanslagningen av Frisinnade folkpartiet och Sveriges liberala parti och historiskt känt som Folkpartiet (Folkpartiet liberalerna från 1990, Liberalerna från 2015). Partiet bär den långa liberalradikala och frikyrkligt-liberala traditionen från Carl Gustaf Ekman och Felix Hamrin under 1930-talet och från Ola Ullsten 1978–1979. Under Alliansåren satt det i Reinfeldts regeringar 2006–2014 som koalitionspartner.

År 2022 reverserade partiet Björklund-linjen från 2018 — att uttryckligt allianssamarbete med Sverigedemokraterna vore diskvalificerande — och den 14 oktober 2022 blev det en av fyra undertecknare av Tidöavtalet. Sedan den 18 oktober 2022 innehar partiet koalitionsplatser i regeringen Kristersson under partiledaren Johan Pehrson, som är arbetsmarknads- och integrationsminister.

Ideologiskt är L liberalt borgerligt och driver en arbetsmarknads- och integrationsagenda inom koalitionen. Skiftet in i Tidö 2022 är den skarpaste omorienteringen i partiets nyare historia, och mandatfrågan inför 2026 är om L kan upprätthålla sin identitet som ett litet liberalt parti samtidigt som man delar ett policykontrakt med SD.

Djupaste värdet: att inte försvinna

L bär en hundraårig liberal tradition och en högt hållen princip — att “alltid hålla gränsen mot antidemokrater”. Men partiet bär också en äldre rädsla: i åratal har det legat vid fyraprocentsspärren, och under den väntar utträde ur riksdagen. När principen krockade med den rädslan vägde rädslan tyngst.

Brytpunkten är inte själva inträdet i Tidö utan partirådsbeslutet den 28 mars 2021, taget med 59 röster mot 31: att arbeta för en högerregering även om den vilar på SD. Liberalerna kallade det själva den största konflikten med den egna identiteten i hela tidslinjen. Leijonborgs språktest 2002, som gav partiet dess bästa resultat på år, var ett tidigt prov på samma logik: profilfrågor och överlevnad väger tyngre än doktrinens renhet. Det här är en läsning, inte ett neutralt faktum; hela ramen finns i essän makt eller princip.