Folkpartiet gör språktest för medborgarskap till kärnan i en hårdare integrationslinje (2002)

Folkpartiet — i dag Liberalerna — hade länge setts som det mest invandringsvänliga av de liberala partierna i Sverige. Det ryktet vände 2002. Partiledaren Lars Leijonborg och hans partikamrater samlade sin integrationslinje i riksdagsmotionen “En ny integrationspolitik” (2002/03:Sf226), och ett krav bar upp den: ett språktest som villkor för svenskt medborgarskap.

Den som ville bli medborgare skulle först visa kunskaper i svenska. Just det kravet kom att stå för hela programmet, och det dominerade valrörelsen. Folkpartiets stöd steg kraftigt det året, och bedömare kopplade en stor del av uppgången till språktestet.

Kritiker sa att partiet gått in på mark det tidigare fördömt. Leijonborg avvisade den tolkningen. I ord som SVT senare återgav menade han att “är det okej nu kan det inte ha varit rasism då”. Om ett språktest för medborgarskap hörde hemma i liberal politik, eller markerade en hårdare linje i invandringsfrågan, förblev omtvistat långt efter att rösterna räknats.

Vill man se var ett parti stod och vart det rörde sig är det här ett dokumenterat fall: ett gammalt krav på språktest som tar plats i ett liberalt partis program som dess ledande integrationsfråga. För hur vi väger en sådan förändring mot partiets tidigare linje, se hur vi läser ett värderingsskifte.

Relaterade entiteter