Miljöpartiet (MP)

Miljöpartiet de Gröna (MP) är Sveriges gröna parti, grundat den 20 september 1981 i kölvattnet av kärnkraftsomröstningen 1980 och den bredare europeiska gröna vågen. Partiet tog plats i Riksdagen 1988, åkte tillfälligt ut 1991 och har innehaft mandat oavbrutet sedan 1994. Konstitutionellt väljer det dubbla språkrör snarare än en ensam ledare — en praxis som partiet upprätthållit sedan grundandet.

Partiet ingick i regeringen tillsammans med Socialdemokraterna i Stefan Löfvens första regering från oktober 2014 och fortsatte in i Löfven II från 2019. I november 2021 lämnade MP koalitionen, vilket utlöste Magdalena Anderssons socialdemokratiska enpartiminoritetsregering. Under de sju regeringsåren koncentrerade partiet sig på klimatpolitik, transportreformer och miljödepartementets portföljer, och det var koalitionens främsta röst bakom klimatlagen 2017.

Efter valet 2022 sitter partiet kvar i opposition. Mandatet 2022–2026 präglas av klimatpolitisk omsvängning under Tidöavtalet — MP positionerar sig som den främsta oppositionsrösten för utsläppsminskningar och biologisk mångfald. Daniel Helldén valdes till manligt språkrör i november 2023 och Amanda Lind till kvinnligt språkrör i maj 2024.

Djupaste värdet: renheten framför taburetten

Miljöpartiet är ett av få fall i den här listan där det som står i programmet — ekologi, humanism, öppenhet — också är det partiet vårdar starkast. Makten är inte ett mål utan en frestelse: att gå in i regering är att börja köpslå med principerna.

En gång gav partiet efter för den frestelsen. Efter att första gången ha tagit plats i regeringen 2014 bar det i vändningen den 24 november 2015 med egna händer en asylåtstramning det stått emot i hela sitt liv — Åsa Romson tillkännagav den i tårar. Partiet bar det som ett svek mot sig självt. Och 2021 gjorde det det motsatta valet: när högerns budget med nedskuren klimatpolitik gick igenom lämnade MP regeringen och valde renheten framför taburetterna. Där andra håller fast vid makten gick de gröna ifrån den. Det här är en läsning, inte ett neutralt faktum; hela ramen finns i essän makt eller princip.