Gunnar Hedlund
Ledare för Bondeförbundet/Centerpartiet 1949-1971 och inrikesminister i Tage Erlanders "röd-gröna" koalition 1951-1957. Han ledde partiets namnbyte 1957 till Centerpartiet och bröt med SAP över ATP-reformen, vilket avslutade den enda koalitionsregering Erlander någonsin satt i.
Gunnar Hedlund ledde det agrara Bondeförbundet — som 1957 bytte namn till Centerpartiet — i tjugotvå år och var inrikesminister i Tage Erlanders “röd-gröna” koalitionsregering 1951-1957. Han var den underordnade partnern i den enda formella koalition Erlander någonsin gick in i, och hans avhopp i oktober 1957 bidrog till att utlösa extravalet 1958 — det sista i Sveriges historia.
Brytningen handlade om den obligatoriska statliga tjänstepensionen ATP. Hedlund accepterade sex år av regeringssamarbete med SAP men behandlade ATP-frågan som en otvistlig gräns: en obligatorisk statligt administrerad pension skulle, menade han, cementera socialdemokraternas strukturella övertag och tränga undan avtalade och privata lösningar. Efter att Centerpartiets alternativ förlorade i folkomröstningen 1957 drog han Centerpartiet ur regeringen den 24 oktober 1957.
Hedlunds andra långa arv var strategiskt. Namnbytet 1957 från Bondeförbundet till Centerpartiet markerade partiets medvetna förflyttning bortom de jordbrukande producenterna mot en bredare stad-och-land-koalition — en omstuvning som betalade sig när Thorbjörn Fälldin tog över ledarskapet 1971 och förde den borgerliga segern i 1976 som äntligen bröt 44 års obrutet socialdemokratiskt styre.