Ebbe Carlsson-affären 1988
Den 1 juni 1988 avslöjade Expressen att förläggaren Ebbe Carlsson bedrev en otillåten parallell utredning av mordet på Olof Palme 1986 med justitieminister Anna-Greta Leijons hemliga stöd. Tullen hade beslagtagit smugglad avlyssningsutrustning vid Helsingborg; avhoppade SÄPO-tjänstemän hade bistått. Leijon avgick en vecka senare. Affären blottlade ett rotat old-boys-nätverk som verkade utanför lagen på de högsta nivåerna av den svenska staten.
Den 1 juni 1988 avslöjade Expressen att förläggaren Ebbe Carlsson bedrev en otillåten parallell utredning av mordet på Olof Palme och drev det så kallade “kurdspåret” som då cirkulerade i säkerhetskretsar. Carlsson verkade med justitieminister Anna-Greta Leijons hemliga stöd, mentorerad av före detta statsrådet Carl Lidbom och med operativt bistånd från avhoppade element inom SÄPO. Avslöjandet utlöstes när svensk tull i Helsingborg beslagtog en Carlsson-kontakt med smugglad avlyssningsutrustning på väg in i landet.
En konstitutionell och politisk kris följde inom dagar. Anna-Greta Leijon avgick en vecka efter avslöjandet. Affären blev en av efterkrigstidens svåraste konstitutionella och underrättelsepolitiska skandaler: en sittande justitieminister hade gett informellt stöd till en utomrättslig utredning som omfattade olaglig avlyssningsutrustning och SÄPO-personal som agerade utanför sitt formella mandat.
Ebbe Carlsson-affären blottlade institutionella efterskalv av Palmemordet — ett statsmaskineri som inte lyckats lösa mordet hade producerat parallella strukturer som försökte göra det — och skadade trovärdigheten hos den efter-Palme-baserade Carlsson-regeringen mindre än fem månader före riksdagsvalet 1988. Den katalyserade den allmänna förtroendekris i slutet av 1980-talet som matade in i SAP:s valförlust 1991 och fäste en bestående misstanke om “old-boys”-nätverk i svensk säkerhetspolitik som återkom i senare journalistiska och parlamentariska SÄPO-granskningar.