Folkomröstningen om EU-medlemskap 1994
Den 13 november 1994 gav folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap 52,74 procent ja mot 47,26 procent nej vid rekordhögt valdeltagande på 83,32 procent. SAP, M, FP, C och KD stödde ja-sidan; Vänsterpartiet och Miljöpartiet motsatte sig. Resultatet auktoriserade anslutningen den 1 januari 1995 och bekräftade att den kalla krigets alliansfrihet övergavs.
Folkomröstningen den 13 november 1994 var Sveriges första utrikespolitiska folkomröstning sedan kärnkraftsomröstningen 1980 och den första som någonsin band landet vid en överstatlig rättsordning. Vid rekordhögt valdeltagande på 83,32 procent vann ja-sidan med 52,74 procent (2 833 721 röster) mot nej-sidans 47,26 procent (2 539 132).
Omröstningen utlystes av den tillträdande Carlsson III-regeringen men genomfördes på anslutningsvillkor som förhandlats av den avgående Bildtregeringen och undertecknats på Korfu den 24 juni 1994. SAP, M, FP, Centerpartiet och KD stödde ja; Vänsterpartiet och Miljöpartiet motsatte sig.
Den knappa marginalen definierade två decennier av EU-politisk strid inom SAP och på centervänstern, kom tillbaka i folkomröstningen om euron 2003 och igen i debatter om folkhemmets förenlighet med europeisk integration. Den proceduriella mallen — folkomröstning vid varje större suveränitetsöverföring — blev svensk konstitutionell praxis och påverkade senare debatter om euron och om Nato.