Regeringen Bildt 1991–1994
Borgerlig fyrpartiregering under Carl Bildt (M+L+C+KD) som styrde Sverige 1991–1994 med externt parlamentariskt stöd från det högerpopulistiska Ny demokrati. Genomförde den mest aggressiva marknadsliberala omsvängningen sedan efterkrigsuppgörelsen — friskolereformen, Securum-lösningen på bankkrisen 1991–1993 och EES-och-EU-anslutningens förhandlingsspår som kulminerade i folkomröstningen i november 1994.
Regeringen Bildt, ledd av Carl Bildt, styrde Sverige från oktober 1991 till oktober 1994 efter den borgerliga segern i septembervalet 1991. Den knöt samman fyra partier — M, FP/L, Centerpartiet och KD — och vilade på externt parlamentariskt stöd från det nybildade högerpopulistiska Ny demokrati. Det beroendet bröt mot 1980-talets normer om vilka partier som fick förankra en majoritet i riksdagen och präglade regeringens legitimitetsdebatter under hela mandatperioden.
Bildtåren dominerades av två kriser och en strategisk omorientering. Bank- och fastighetskrisen 1991–1993 framtvingade 1992 års bildande av den statsägda “dåliga banken” Securum, som tog över Nordbankens nödlidande tillgångar — senare internationellt prisad som en modell, men då en mycket kostsam intervention. Parallellt öppnade friskolereformen 1992 för skattefinansierad konkurrens från privat drivna, även vinstdrivande, fristående skolor — en strukturförändring vars långsiktiga effekter på likvärdighet och segregation fortfarande är politiskt omstridda två decennier senare.
Den tredje båglinjen var Europa. Regeringen undertecknade EES-avtalet 1992 och drev EU-medlemskapsförhandlingarna vars utfall — 52,74 procent Ja i folkomröstningen i november 1994 — bekräftades under den tillträdande regeringen Carlsson III. Finansminister Anne Wibble (FP) och näringsminister Per Westerberg (M) hörde till kabinettets centrala ekonomiska gestalter, vid sidan av partiledarna Bengt Westerberg (FP), Olof Johansson (C) och Alf Svensson (KD). Regeringen Bildt uppfann inte den svenska nyliberalismen, men institutionaliserade den i välfärdsstatens kärna på ett sätt som ingen tidigare regering försökt. Den lämnade tillbaka makten till Socialdemokraterna den 7 oktober 1994 efter valförlusten mot Ingvar Carlsson.