Regeringen Erlander III 1957–1969
Tage Erlanders tolv år långa tredje regering (31 oktober 1957 – 14 oktober 1969) — en socialdemokratisk enpartiministär, i minoritet under större delen av tiden och i absolut majoritet efter valet 1968 (SAP 50,1 procent). Regeringen drev igenom ATP i riksdagen 1959 (115–115, folkpartisten Ture Königson lade ner sin röst), startade miljonprogrammet 1965, genomförde Dagen H 1967, ingick 1967/1968 uppgörelsen om enkammarriksdagen och red ut Wennerströmaffären 1963 innan Erlander lämnade över till Olof Palme.
Erlander III tillträdde den 31 oktober 1957, två dagar efter att kungen bett Erlander bilda en socialdemokratisk minoritetsregering sedan den rödgröna koalitionen sprängts på pensionsfrågan. Regeringen styrde i tolv år — den längsta sammanhängande svenska statsministertiden i modern tid — och förband efterkrigstidens rekordår med den institutionella ombyggnaden i slutet av 1960-talet.
Det första existentiella testet kom 1958, när tjänstepensionsförslaget föll 117–111 i riksdagen. Erlander utlyste det tredje och sista extra valet i svensk historia; SAP fick 46,2 procent, och 1959 gick ATP-reformen igenom 115–115 sedan folkpartisten Ture Königson lagt ner sin röst. Valet 1960 — SAP 47,79 procent — var enligt Erlander själv ett “ideologiskt genombrott”. Därifrån rullade regeringen ut den långa folkhemskurvan: miljonprogrammet 1965 (en miljon bostäder till 1974), Dagen H 1967 (övergången till högertrafik över en natt) och 1967/1968 års blocköverskridande uppgörelse om enkammarriksdagen — Första kammaren röstade bort sig själv den 17 maj 1968 med 117 mot 13.
Regeringens största kris var Wennerströmaffären 1963: överste Stig Wennerström avslöjades som sovjetisk spion efter ungefär femton år och cirka 160 sålda svenska försvarshemligheter. Försvarsminister Sven Andersson och utrikesminister Östen Undén hade misstänkt honom i åratal; Erlander uppger sig själv ha fått veta först på arresteringsdagen, under semester i Italien. Valet 1968 gav SAP absolut majoritet med 50,1 procent. Erlander avgick frivilligt den 1 oktober 1969, vid 68 års ålder; den formella överlämningen till protegén Olof Palme fullföljdes den 14 oktober 1969.